okej. glittret syntes inte så bra igår. det här kanske inte heller syns. men det är små små tidningsutklipp i lacket. på ett står det "marsljud", på ett annat "pupill", på ett annat "osv". etc.

jag är försenad till vår kontorsfest. har kanske inte berättat. det finns ett kontor på norra grängesbergsgatan. kontrapunkt driver stället. vi är en grupp på tio skribenter som hyrt in oss i ett av rummen. där sitter vi och skriver. eller jag har inte suttit där och skrivit än. men jag ska.

tvättmaskinen segar sig. har lovat mig själv att lägga av med att prioritera hushållsbestyr framför kreativ skit, eftersom hushållsbestyren bara respawnar och skaaaapandeeeet faktiskt brukar resultera i nån form av produkt, plus den där tillfredsställelsen man får av att skaaaapaaa. najsigare i mina ögon.

jag själv skulle aldrig, in a million years, påstå att jag tycker om städning. vet att det finns de som gör det. att de känner en tillfredsställelse i att skrubba rent en yta. det kan jag också göra. men att jag skulle tycka om det. det vore en överdrift av astronomiska proportioner. skulle krävas hjärntvätt och tung medicinering för att jag skulle känna något utöver en viss lättnad över att smutsen inte grott in sig den här gången heller.

jo. det kan ligga en viss stress i att behöva ta små tåskutt över golvet när det råkat förvandlas till en floordrobe eller man glömt tvätta den här veckan också. och man fått mens. alla trosor är slut. man får handtvätta. hänga på tork. det är inte så jobbigt.

 men det jag tycker är jävligt jobbigt, är att pyssla och feja med ett hem och på kvällen inse att jag inte gjort annat än att vara mitt eget hembiträde. Lägenheten fläckfri och hjärnan full av besvikna ekon - är det så jag vill leva mina dagar? NEIN. Det får vara lite skit i hörnen helt enkelt.