söndag. lyssnar på den här: gojs. tittar på true blood, dricker te, äter pizza, dagdrömmer om att hångla. dagdrömmer om lite allt möjligt. dagdrömmeri är ju min grej.

dålig och bra grej med att vara polyamorös: blir kär mer eller mindre konstant. som tics typ. eller nåt. det brukar vara gött. det är störigt/sorgligt när jag kör in på ett tankespår om huruvida jag någonsin kommer bli lycklig när jag tänker aldrig kommer att kunna få vara med alla de personer jag kärar ner mig i. jag vet inte om jag skulle fixa relationsanarkism eller polyförhållanden iom att jag är så indoktrinerad i hur relationer "ska" vara. svartsjuka etc. jag vet inte hur jag skulle leva för att vara tillfreds. just nu bara lever jag på och tar sakerna som de kommer. försöker låta bli att definiera allt och såra någon, inklusive mig själv.

jag angstar jävligt mycket över kärlek. det var iofs värre, när jag inte visste att man kan vara polyamorös. kände mig som ett freak som bara kärade ner mig i allt och alla.

men jag skadar ingen genom att bara älska henom. så jag brukar trösta mig med att... ska jag citera emil jensen? jag gör det nu. "Det finns ingen olycklig kärlek. Bara alla idioter som inte vill ha en som gör en olycklig, men kärleken är alltid lycklig så skyll aldrig på den."

såatt.
ska källsortera och köpa kaffefilter nu. pusspuss.

PS: frågade internets om man kan laga min presskanna. den gula, fina, braiga, som det blev en jättespricka på. som stått i min bokhylla i över ett halvår med anklagande puppyeyes. har saknat den så. tycker att det är så dumt att slänga grejer i onödan.

och jo! ja! man kan köpa reservglas. trodde det skulle bli trixigt iom att det är en kanna utan pip(den sitter i locket). glaset kostar 135 där jag kollade. det är värt det, det är en så jävla bra (och gul) kanna. men jag ska kolla om det finns lägre pris. köpa. och låta bli att stoppa in handen i den. det var så den gick sönder. den nya får lufttorka istället.

lund: det stod 'ljus klädsel' i annonsen, rådfrågade päronen. vit klänning gick bort. om det är nåt som är ljust är det väl vitt. klarrött gick inte heller. jag kan inte det där med ljus. eller. jag vet inte. kanske har jag problem med att vara neutral. antingen hög eller låg, svart eller vit, depp eller pepp, lugn eller explosiv. inga gråzoner. jag letade igenom garderoben. körde uteslutningsmetoden. kom hit med min packade väska. kjolarna för dramatiska. tröjorna för mönstrade, för kalla.

kanske en fånig grej att gråta över; att inte kunna fippla ihop en ljus begravningsklädsel. orkar inte känna efter. orkar inte tänka. orkar inte med drama(om jag nånsin orkar med det. fräls mig ifrån drama, tack). jag läser. jag lyssnar på musik. försöker aktivt att inte tänka. letar igenom byrån efter neutrala kläder. inte kan man gå på begravning i tuggummirosa brallor och volymrattar på jackan. på min begravning får ni det. förstås. jag antar helt fräckt att någon kommer. men. ja. det här är inte min begravning, i musn't cry if i want to, cry if i want to, die if i want to. men. det är. rörigt. bara. är bara det. bara.

imorgon: stockholm.

fun fact:

den första låten jag hånglade till: Du hast, Rammstein.