är alldeles vitt utanför fönstret. tror att jag börjat vänja mig vid kylan. fast blev helt genomblöt när jag var ute i lördags och blev överraskad av snön. stod och väntade på bussen. stod och huttrade i ca en timma. det var förjävligt. skaffar cykel i vår.
skriver mycket. fokuserar mest på att få allt att funka. annars gluttar jag mest teveserier. har börjat pyssla lite igen. har börjat läsa igen! mycket mer. jag läser ut böcker numera. har haft en torka när det gäller sånt. och i avsikten att komma igång med det igen har jag tänkt läsa ut en bok innan jag påbörjar nästa. i självdisciplinssyfte, typ.
men jag snubblade över ett tips. tror det var i en dagstidning. det var riktat åt studenter. var om hur viktigt det är att behålla sugen, när det gäller läsning. om hur det för vissa kan vara bra att fortsätta läsa skönlitterära böcker, även om de har kurslitteratur att ägna sig åt. att låta det göttiga finnas kvar i ens vardag. att en kan göra både ock. att det göttiga kan skapa lusta istället för att trötta ut en. att det nästan skapar energi åt en.
har testat det i någon månad, och för mig funkar det. det är fantastiskt, och samtidigt inte. det är liksom så självklart på nåt vis, det är ju år sedan jag hade läslust på allvar. jag börjar känna igen mig själv igen. ungen som kunde ligga hela förmiddagar(eller dagar) och bara läsa. och läsa. och läsa. som om jag bara scannade in sidor.
det som varit svårt med läsning är nog att jag tänkt att det är nåt jag måste göra. att om jag ska sätta mig och läsa något över huvud taget, så ska det minsann vara en kurslitteraturbok eller något annat jag borde läsa. men om jag istället söker upp sådant jag själv har ett sug efter att läsa, eller en film eller serie att se. eller pysslar. så ger det mer än det tar.
jag känner en liten tillfredsställelse varje gång jag avslutar något, även om det inte är skolarbete eller dylikt. det kan vara att ha sett slut på en teveserie. och då känns det som om skolarbetet blir mindre svårt. för jag är aktiv. agerar. gör saker. får saker gjorda. det är inte mindre värt för att det "bara" är jag själv som vill få det gjort. då känns det som om jag också kan ta mig an andra saker i mitt liv. till exempel plantera om en krukväxt. gå med i en förening jag länge velat tillhöra. skriva ett första utkast på ett manus. kontakta någon jag saknar.
jag vågar mer. jag orkar mer. för att jag försöker göra sånt jag faktiskt vill göra. det är en sån enorm jävla skillnad mot att göra sånt jag bara borde eller måste. det är ett jävla privilegium, en lyx, att orka och att hinna. som det inte alltid finns utrymme för i livet. inte i vare sig mitt, eller många andras liv.
