jitaj lite gjann

gågatan

de är poeter, en klädd i neon, en i svartvitt.
de fikar fairtrade, ekologiskt, krav.

utanför fönstret, Människorna.
den grå gatan ett rullande band under dem.

poeterna sörplar i sig det sista kaffet. neon rullar cigaretter.
neon: vad är det som skiljer oss från dem? något är det.

svartvit storknar på sistan. hostar.
neon: sa du nåt?
svartvit: fönsterglaset.
neon: va?
svartvit: det är fönsterglaset som skiljer.

poeterna går ut på gatan med sina cigaretter.
rökmolnen sträcker sig mot himmeln. grå.

självporträtt bah

tjohej.

jobbar med antologitexten. 20 sidor. ska välja ut kapitel och renskriva. har såklart de sedvanliga problemen med fokus och struktur att brottas med. jag brottas. jag kommer ju att bli klar i tid. men jag kommer även att totalt stressa sönder mig, i hopp om att texten ska bli så bra som möjligt(läs: perfekt.) sedan kommer jag att vara less. nere. matt. sen kommer jag vara antipepp ett tag. sedan kommer nästa inlämning. då blir jag pepp en kort stund, sen antipepp.

kan mala på om det här hur länge som helst.
gör det en annan gång.
jag måste stressa färdigt.